Ny version av EnergyCalc

Nu har vi lanserat EnergyCalc 4, en större uppdatering av vårt energiberäkningsprogram.

Några av nyheterna är att det finns med standardvärden från boverket som gör det enklare att hantera ventilation och interna tillskott.

På rapporten så visas nu husets totala värmeöverföringskoefficient och tidskonstant, detta kan användas för att räkna ut husets effektbehov vid DVUT.

Den stora förändringen mot tidigare versioner ligger dock under huven. Vi har bytt ut hela databasmotorn för att få ett stabilare program som dessutom blir lättare att utveckla och lägga till nya funktioner i.

Energipositiva hus – En trend för framtiden?

Ny teknik skriver om Villa Åkarp ett hus som producerar mer energi än det gör av med och överskottsenergi går tillbaka till elnätet. Detta har åstadkommits genom en kombination av att huset är extremt välisolerat och diverse tekniska åtgärder. Förutom att huset uppfyller passivhuskrav är det också  utrustat med bland annat värmeväxlare för både avloppsvatten och ventilation, solpaneler och solfångare och energisnåla vitvaror.

Det har dock inte varit billigt med all denna extra utrustning och dyrare material. Huset har kostat 800000 kr mer än än normal villa med samma storlek och de räknar med att spara 15000 kr per år. Detta gör att det kommer att ta 53 år innan investeringen har lönat sig.

Även om det är svårt att se det som en lönsam investering (rent ekonomiskt) så tycker jag att det är ett mycket lovvärt initiativ, för att gemene man ska få upp ögonen för att det faktiskt är möjligt att sänka energibehovet drastiskt i hus så krävs det pionjärer som går i bräschen.

I Kungälv planeras att bygga ett helt bostadsområde med 900 bostäder som skall vara energipositiva. Ju fler sådana här projekt som startas desto snabbare kommer ny teknik som ger klimatsmarta byggnader ut på marknaden till ett pris som gör det till en bra investering för den vanliga husbyggaren. Alla blir vinnare i slutändan.

Energieffektiva byggnader, det mest kostnadseffektiva sättet att minska utsläpp av växthusgaser.

Ny Teknik skriver om en ny rapport från IVA:s projekt Vägval energi. Projektgruppen har undersökt hur Sverige kan minska energianvändningen och utsläppen av växthusgaser på det mest effektiva sättet.En av slutsatserna är att den mest kostnadseffektiva åtgärden är att minska energianvändningen i bebyggelsen. Ny Tekniks rubrik att passivhus är den billigast åtgärden är dock aningen missvisande. I rapporten står det att varje nytt hus i praktiken ökar  den totala energiförbrukningen och att det därför är  mer effektivt att göra förbättringar i befintlig bebyggelse.

Boverkets nya krav på energieffektivitet i byggnader.

Jag håller på och studerar vilka skillnader som finns i avsnitt 9 om energieffektivitet i BBR mellan version 15 och 16. Det har gjorts rätt stora förändringar som kommer att få konsekvenser dels för oss som arbetar med energiberäkningar och med att utveckla energiberäkningsprogram och dels för byggbranschen i helhet.

I korthet kan man säga att den största förändringen är vad som räknas in under eluppvärmning, tidigare har endast byggnader med direktverkande eluppvärmning räknats men nu skall alla byggnader med eluppvärmning räknas in under den här kategorin, dvs samma gränsvärden för specifik energianvändning skall gälla oavsett om man använder sig av en värmepump eller inte. Det blir mycket hårdare krav på dessa byggnader och det är något som hustillverkarna måste anpassa sig till. I dagsläget verkar de flesta hus som byggs nämligen ha svårt att klara dessa krav.

En annan förändring är att det införts en gräns för den maximala eleffekten för uppvärmning. Den här förändringen medför att det blir lite mer komplicerat att göra de beräkningar som krävs vid bygganmälan. Vi kommer ävan vara tvungna att lägga till funktioner för att beräkna detta i vårt energiberäkningsprogram EnergyCalc.

En lite underlig sak med de nya reglerna är att de gäller från 1 januari 2009 men om man lämnar in bygganmälan innan 1 januari 2010 så får man använda sig av de gamla reglerna. Det verkar som om boverket har insett att det tar ett tag att ställa om till hårdare krav och därför gett an viss tidsfrist.

Jag kommer att återkomma med en längre post om vilka förändringar som gjorts och vad det har för konsekvenser när jag har studerat dem lite noggrannare.

Passivhus, de mest energieffektiva husen?

Passivhus är ju lite i ropet nuförtiden, intresset för energieffektiva hus ökar mer och mer och passivhus utlovar lägsta möjliga energiförbrukning.

Tanken med passivhus är att de i stort sätt skall klara sig utan extra värmekällor, gratisenergi i form av solinstrålning, kroppsvärme och apparater ska stå för stort sätt hela uppvärmningen.

En kravspecifikation för passivhus har tagits fram av forum för energieffektiva byggnader.

Isolering

Det finns inga fastställda krav på vilken sorts isolering eller högsta U-värde som passivhuset ska ha, ett riktvärde är 0,1. Isoleringen har en stor inverkan på energiförbrukningen så passivhus har i regel mycket tjock isolering.

Fönster

Till skillnad från isolering finns det ett gränsvärde för U-värdet på fönster. Byggnadens genomsnittliga U-värde för fönster och glaspartier skall vara högst 0,9. Detta är betydligt lägre än de fönster som vanligtvis används i nybyggda hus idag som har ett U-värde på omkring 1,3.

Täthet

Tätheten i klimatskalet är den enskilt viktigaste faktorn i ett passivhus. Eftersom all tilluft ska passera värmeväxlaren för att utnyttja energin i frånluften så krävs det att huset är mycket tätt. Läckaget genom klimatskalet får max vara 0,3 l/s m² vid +/- 50 pas.

Ventilation och värmesystem

Ventilationen skall vara kontrollerad och tilluften värms med hjälp av en värmeväxlare som tillvaratar en stor del av energin i frånluften. Radiatorer eller golvvärme är inte tillåtet.

Att bygga ett passivhus ställer större krav på samtliga inblandade i byggprocessen än vanliga hus. Såväl konstruktörer som byggare och vvs-tekniker måste vara mycket noggranna för att se till att det färdiga huset fungerar som det är tänkt.

Det blir naturligtvis också dyrare att bygga ett passivhus, det krävs mer isolering och material för att få det tätt. Den extra kostnaden kan dock sparas in av en lägre energiförbrukning.

Alla är inte helt positiva till passivhus, en del menar att täta hus med kontrollerad ventilation ger ett sämre inomhusklimat än traditionellt byggda hus med frånluftsvärmeväxlare och uppvärmning genom radiatorer eller golvvärme. Det kan också ifrågasättas om passivhus verkligen är så energieffektiva som det utlovas, det krävs en del av de som bor i husen för att hålla förbrukningen nere.

Mitt intryck är att passivhus inte direkt kan rekomenderas till vem som helst, men för den som verkligen är intresserad av att leva energisnålt kan det passa bra. Jag tror också att passivhus visar på vad som är möjligt och är att bra sätt att utveckla nya material och tekniker som kan användas i vanliga nybyggen för att få bättre energiprestanda.

För den intresserade finns det mycket information på www.passivhuscentrum.se.

Google utvecklar energimätningsprogram

Google har lanserat en betaversion av Power Meter, det är ett webb-baserat program som ska visa energiförbrukningen ett hus, uppdelat på olika poster och uppdaterat timme för timme. Liknande program har tests tidigare i sverige enligt Ny Teknik. Googles verktyg ska vara gratis för användaren och med tanke på googles genomslagskraft med andra projekt som google Earth så kan jag tänka mig att det kommer att bli ganska väl spritt. Google brukar lyckas väl med att utveckla användarvänliga och smidiga lösningar och det här kan bli ett utmärkt sätt att övervaka sin energikonsumtion.

Energiberäkning vid bygganmälan

Boverkets byggregler ställer krav på att byggnader skall utformas så att de är så energieffektiva som möjligt, vid bygganmälan skall man lämna in en energiberäkning för huset . Det gäller att se till att byggnaden i sig är konstruerad på ett sådant sätt när det gäller isolering och fönster etc. att den kräver lite energi för uppvärmning. Även installationer såsom ventilation och värmesystem skall vara så energisnåla som möjligt.

För att försäkra sig om att byggnaden kommer att uppfylla kraven så krävs redan på projekteringsstadiet en energiberäkning. Enligt BBR 9:2 krävs en beräkning av byggnadens specifika energianvändning som skall bifogas vid bygganmälan, energin som räknas är byggnadens energianvändning dvs. hushållselen är inte inräknad men däremot uppvärmning, tappvarmvatten och andra installationer såsom fläktar och motorer, även komfortgolvvärme och handdukstork skall räknas med. Åtgärder för att minska energiåtgången som får räknas av från energiförbrukningen är till exempel värmepump och solcellspaneler.

Gränsvärden
För att en byggnad skall bli godkänd krävs det att energiförbrukningen och konstruktion (U-värde) är under gränsvärdena. Gränserna för energiförbrukningen beror på två saker: vilken klimatzon huset skall byggas i och om den främsta uppvärmningskällan är direktverkande el. Det finns två klimatzoner norr och söder.

Byggnadens specifika energianvändning

Byggnadens specifika energianvändning anges i kWh/m² och år. Denna räknas ut genom att man delar den uträknade årliga energiförbrukningen med den totala innerarean av huset.

Gränsvärdena är:

Klimatzon norr:
Direktverkande el: 95 kWh/m² och år.
Annan uppvärmning: 130 kWh/m² och år.

Klimatzon söder:
Direktverkande el: 75 kWh/m² och år.
Annan uppvärmning: 110 kWh/m² och år.

Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient (U-värde)
U-värde är ett mått på hur mycket energi (värme) som överförs per m² genom en byggnadsdel. Det genomsnittliga U-värdet räknas ut för samtliga byggnadsdelar i klimatskalet, dvs. väggar, tak, dörrar fönster och grund.
Gränsvärde: 0,5 W/m²K

EN ISO 13790
ISO 13790 är en standard för energiberäkningar som är framtagen för att uppfylla kraven som ställs på energiberäkningar i EUs energidirektiv. Boverket rekommenderar att man använder sig av energiberäkningsprogram som räknar enligt ISO 13790.

Otäta hus i blåsväder

En tråkig historia i malmö belyser vikten av att bygga täta hus, Open House har byggt mer än tusen bostäder i Annestad. De har använt en ny teknik som skulle göra det möjligt att bygga billiga, miljövänliga och energisnåla bostäder. Tyvärr har det visat sig att bostäderna inte håller måttet och nu stäms Open House av bostadsrättsföreningarna som beställt husen.  De boende klagar över att husen de drar mer energi än utlovat och att de är dragiga. Den här historien visar på vikten av att inte bara ha ettt bra koncept, det gäller att ha förmågan att genomföra det också. Att husen inte är lika täta som utlovat är en vanlig felkälla när man skall räkna ut energiåtgången, läckage och andra köldbryggor kan man inte veta på förhand och därför kan beräkningen bli felaktig om man inte ser till att lägga till en viss felmarginal.

Energieffektivitet i lätta och tunga hus

Den största skillnaden när det gäller bygggmaterial är om huset blir lätt eller tungt. Lätta hus är oftast byggda i trä med ordentlig isolering av mineralull, tunga hus är byggda i något slags sten eller betong och har traditionellt inte varit isolerade, numer finns det dock ett antal betong och leca–konstruktioner som är isolerade.
Man kan lätt tro att välisolerade lätta hus drar mindre energi än tunga hus med mindre isolering pga av de har ett lägre genomsnittligt U-värde, detta är ett felaktigt antagande eftersom man då inte tar hänsyn till den större värmelagringen i tunga hus.
Om man gör en jämförande beräkning av uppvärmningsenergi med ett energiberäkningsprogram som tar hänsyn till värmelagring i konstruktionen så syns detta tydligt. Ju tyngre ett hus är dest mer överskottsvärme lagras från solinstrålning, lampor, tvättmaskiner, kroppsvärme och andra värmekällor. Alltså lagras värmen från dagen då det är varmare och släpps ut på natten då det är kallare, huset blir trögt och en relativt jämn innetemperatur uppnås. I lätta hus blir det genast varmare på dagen, särskilt när det är soligt, för att senare snabbt bli kallare på natten, innetemperaturen varierar snabbare. Slutsatsen är att tunga hus har en något lägre energiförbrukning, men inte så mycket att det blir en avgörande faktor vid val av material. Den stora fördelen med tunga material är istället att man får jämnare innetemperatur , särskilt på sommaren så ger det ett behagligare inneklimat, man undviker övertemperaturer på varma soliga sommardagar och undviker att huset blir för kallt under köldknäppar på vintern.

Välkommen till energibalans

Jag heter Petter och jobbar bland annat med energiberäkningar. I den här bloggen har jag tänkt skriva om olika saker som har med energiförbrukning i hus att göra. Några saker som intresserar mig är vad olika materialval har för effekt på husets energiförbrukning, det är inte alltid självklart vad som är bäst men genom att räkna på olika konstruktioner så kan man hitta bra kombinationer. Jag tänker även skriva om och kommentera nyheter på energiområdet .