Några av nyheterna är att det finns med standardvärden från boverket som gör det enklare att hantera ventilation och interna tillskott.

På rapporten så visas nu husets totala värmeöverföringskoefficient och tidskonstant, detta kan användas för att räkna ut husets effektbehov vid DVUT.

Den stora förändringen mot tidigare versioner ligger dock under huven. Vi har bytt ut hela databasmotorn för att få ett stabilare program som dessutom blir lättare att utveckla och lägga till nya funktioner i.

Det har dock inte varit billigt med all denna extra utrustning och dyrare material. Huset har kostat 800000 kr mer än än normal villa med samma storlek och de räknar med att spara 15000 kr per år. Detta gör att det kommer att ta 53 år innan investeringen har lönat sig.

Även om det är svårt att se det som en lönsam investering (rent ekonomiskt) så tycker jag att det är ett mycket lovvärt initiativ, för att gemene man ska få upp ögonen för att det faktiskt är möjligt att sänka energibehovet drastiskt i hus så krävs det pionjärer som går i bräschen.

I Kungälv planeras att bygga ett helt bostadsområde med 900 bostäder som skall vara energipositiva. Ju fler sådana här projekt som startas desto snabbare kommer ny teknik som ger klimatsmarta byggnader ut på marknaden till ett pris som gör det till en bra investering för den vanliga husbyggaren. Alla blir vinnare i slutändan.

I korthet kan man säga att den största förändringen är vad som räknas in under eluppvärmning, tidigare har endast byggnader med direktverkande eluppvärmning räknats men nu skall alla byggnader med eluppvärmning räknas in under den här kategorin, dvs samma gränsvärden för specifik energianvändning skall gälla oavsett om man använder sig av en värmepump eller inte. Det blir mycket hårdare krav på dessa byggnader och det är något som hustillverkarna måste anpassa sig till. I dagsläget verkar de flesta hus som byggs nämligen ha svårt att klara dessa krav.

En annan förändring är att det införts en gräns för den maximala eleffekten för uppvärmning. Den här förändringen medför att det blir lite mer komplicerat att göra de beräkningar som krävs vid bygganmälan. Vi kommer ävan vara tvungna att lägga till funktioner för att beräkna detta i vårt energiberäkningsprogram EnergyCalc.

En lite underlig sak med de nya reglerna är att de gäller från 1 januari 2009 men om man lämnar in bygganmälan innan 1 januari 2010 så får man använda sig av de gamla reglerna. Det verkar som om boverket har insett att det tar ett tag att ställa om till hårdare krav och därför gett an viss tidsfrist.

Jag kommer att återkomma med en längre post om vilka förändringar som gjorts och vad det har för konsekvenser när jag har studerat dem lite noggrannare.

Tanken med passivhus är att de i stort sätt skall klara sig utan extra värmekällor, gratisenergi i form av solinstrålning, kroppsvärme och apparater ska stå för stort sätt hela uppvärmningen.

En kravspecifikation för passivhus har tagits fram av forum för energieffektiva byggnader.

Isolering

Det finns inga fastställda krav på vilken sorts isolering eller högsta U-värde som passivhuset ska ha, ett riktvärde är 0,1. Isoleringen har en stor inverkan på energiförbrukningen så passivhus har i regel mycket tjock isolering.

Fönster

Till skillnad från isolering finns det ett gränsvärde för U-värdet på fönster. Byggnadens genomsnittliga U-värde för fönster och glaspartier skall vara högst 0,9. Detta är betydligt lägre än de fönster som vanligtvis används i nybyggda hus idag som har ett U-värde på omkring 1,3.

Täthet

Tätheten i klimatskalet är den enskilt viktigaste faktorn i ett passivhus. Eftersom all tilluft ska passera värmeväxlaren för att utnyttja energin i frånluften så krävs det att huset är mycket tätt. Läckaget genom klimatskalet får max vara 0,3 l/s m² vid +/- 50 pas.

Ventilation och värmesystem

Ventilationen skall vara kontrollerad och tilluften värms med hjälp av en värmeväxlare som tillvaratar en stor del av energin i frånluften. Radiatorer eller golvvärme är inte tillåtet.

Att bygga ett passivhus ställer större krav på samtliga inblandade i byggprocessen än vanliga hus. Såväl konstruktörer som byggare och vvs-tekniker måste vara mycket noggranna för att se till att det färdiga huset fungerar som det är tänkt.

Det blir naturligtvis också dyrare att bygga ett passivhus, det krävs mer isolering och material för att få det tätt. Den extra kostnaden kan dock sparas in av en lägre energiförbrukning.

Alla är inte helt positiva till passivhus, en del menar att täta hus med kontrollerad ventilation ger ett sämre inomhusklimat än traditionellt byggda hus med frånluftsvärmeväxlare och uppvärmning genom radiatorer eller golvvärme. Det kan också ifrågasättas om passivhus verkligen är så energieffektiva som det utlovas, det krävs en del av de som bor i husen för att hålla förbrukningen nere.

Mitt intryck är att passivhus inte direkt kan rekomenderas till vem som helst, men för den som verkligen är intresserad av att leva energisnålt kan det passa bra. Jag tror också att passivhus visar på vad som är möjligt och är att bra sätt att utveckla nya material och tekniker som kan användas i vanliga nybyggen för att få bättre energiprestanda.

För den intresserade finns det mycket information på www.passivhuscentrum.se.

För att försäkra sig om att byggnaden kommer att uppfylla kraven så krävs redan på projekteringsstadiet en energiberäkning. Enligt BBR 9:2 krävs en beräkning av byggnadens specifika energianvändning som skall bifogas vid bygganmälan, energin som räknas är byggnadens energianvändning dvs. hushållselen är inte inräknad men däremot uppvärmning, tappvarmvatten och andra installationer såsom fläktar och motorer, även komfortgolvvärme och handdukstork skall räknas med. Åtgärder för att minska energiåtgången som får räknas av från energiförbrukningen är till exempel värmepump och solcellspaneler.

Gränsvärden
För att en byggnad skall bli godkänd krävs det att energiförbrukningen och konstruktion (U-värde) är under gränsvärdena. Gränserna för energiförbrukningen beror på två saker: vilken klimatzon huset skall byggas i och om den främsta uppvärmningskällan är direktverkande el. Det finns två klimatzoner norr och söder.

Byggnadens specifika energianvändning

Byggnadens specifika energianvändning anges i kWh/m² och år. Denna räknas ut genom att man delar den uträknade årliga energiförbrukningen med den totala innerarean av huset.

Gränsvärdena är:

Klimatzon norr:
Direktverkande el: 95 kWh/m² och år.
Annan uppvärmning: 130 kWh/m² och år.

Klimatzon söder:
Direktverkande el: 75 kWh/m² och år.
Annan uppvärmning: 110 kWh/m² och år.

Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient (U-värde)
U-värde är ett mått på hur mycket energi (värme) som överförs per m² genom en byggnadsdel. Det genomsnittliga U-värdet räknas ut för samtliga byggnadsdelar i klimatskalet, dvs. väggar, tak, dörrar fönster och grund.
Gränsvärde: 0,5 W/m²K

EN ISO 13790
ISO 13790 är en standard för energiberäkningar som är framtagen för att uppfylla kraven som ställs på energiberäkningar i EUs energidirektiv. Boverket rekommenderar att man använder sig av energiberäkningsprogram som räknar enligt ISO 13790.